Önskar att man kunde pausa sina tankar

Så fort jag försöker förstå att du är borta,

att jag verkligen såg dig död, så bryts tankarna

Jag hoppas att min sorg efter dig, bearbetas rätt,

vill inte må så här i framtiden

Vill inte befinna mig i denna vacuumförpackade mardröm

Tänk om det blir som när pappa dog

Att jag inte kunde ta in att han var död

Att allt bara var ett riktigt dåligt skämt

Vill inte behöva springa ifatt människor som liknar dig

för att försäkra mig om att det inte är du

När kommer jag förstå att du är borta för all framtid?

Saknaden river i mig

behöver, vill ha din trygga famn

Vill ha en av dina goa bumbi-kramar

Behöver dig mer än någonsin nu

Om du varit här, hade du tröstat mig

talat om att vi fixar detta - tillsammans!

Det har blivit så ensamt nu

utan dig att prata, diskutera saker mellan himmel och jord med

Utan dig som jag delar min sjuka humor med

Vad vi kunde skratta åt saker,

som ingen annan skulle se det roliga i

Alla våra interna skämt

Man skapar så mkt tillsammans

när man delat så mkt som du & jag

Vi har delat glädje såväl elände

Jag var din trogna vän

som skällde på dig när du gjort galna saker

Men jag alltid fanns också alltid där och plockade upp och tröstade dig

Jag var din trygghet

Som alltid fanns beredd att rycka ut och hjälpa

jag tröttnade dock på att bära detta tunga ok på mina axlar

Ändå gjorde jag det, för att jag älskade dig så otroligt mycket

Och om den som inte får svika, sviker - vad är man då för vän/älskling?

Jag svek dig aldrig, så många år av mitt liv har jag gett dig!

Jag räddade dig på så många sätt

Kanske du gått vidare för längesedan om du inte haft mig

Vet inte vilket som varit bäst för dig, vet att du när du dog var trött på att kämpa

Gnistan fanns inte kvar

Kan se det på fotona jag tog på dig det senaste halvåret

Något hade slocknat

Jag älskar dig nu och föralltid min älskade Husseman! <3