Livet blir liksom aldrig detsamma igen

Livet har liksom stannat upp ett slag

Andra fortsätter med sina liv som vanligt

Vi förstår inte hur de kan leva som vanligt, när vårat liv står mitt uppe i ett kaos

Vårat liv har tagit en paus, men det kommer också att fortsätta liksom alla andras

Sorgen sliter och river i oss, vi beter oss inte som vi brukar

Vi fäster större vikt vid minnen av dig , saker som handlar om dig och de känns så värdefulla nu

Vi är så rädda att glömma, att minnena ska försvinna, att saker som minner om dig ska tappas bort

Chockade inser vi att dagarna glider förbi

Vi håller inte reda så noga på datum

Det känns så oviktigt just nu

...eller egentligen; Det mesta känns oviktigt just nu!

Ingenting kommer någonsin bli detsamma efter detta, en stor bit av mitt liv fattas

Nästan 15 år av mitt liv, var ju med dig vid min sida

Vi har delat så mycket du & jag genom åren

Vi har delat sorg, glädje, tankar och vårat innersta med varann

All kärlek vi givit varann, alla fina handlingar och ord

Man minns det fina när någon försvinner, men vi har redan gjort upp du & jag med det andra också

...så jag kan tillåta det fina vara närvarande nu

Men jag måste fortsätta, jag har många minnen att dela med mig utav som inte får gå förlorade

Jag har försonats med tanken om att du fått lugn och ro nu och jag unnar dig det

Jag vet hur du led i dina svåra stunder på jorden, så du är värd att få ro i din själ nu

Men sorgen och saknaden kommer alltid finnas där, den kan inte tiden radera ut

Sorgen kommer med tiden bara att ta en annan form